Blockchain-fakta: vad är det, hur det fungerar och hur det kan användas

Vad är blockchain?

En blockchain, eller blockkedja, är en distribuerad databas eller huvudbok som lagrar information i digitalt format och som delas mellan noderna i ett datornätverk. Blockkedjor är mest kända för sin roll i kryptovalutasystem, t.ex. Bitcoin, där de upprätthåller ett säkert och decentraliserat register över transaktioner. Blockkedjornas innovation ligger i deras förmåga att garantera dataregistrens trohet och säkerhet utan att behöva en betrodd tredje part.

Dataorganisationen i en blockkedja skiljer sig avsevärt från den i en traditionell databas. En blockkedja organiserar fakta i samlingar som kallas block, vilka innehåller sekvenser av information. Blocken har en viss lagringskapacitet och när de är fulla förseglas de och kopplas till det föregående fyllda blocket, vilket bildar en datakedja som kallas blockkedja. Alla nya uppgifter som flödar efter det nytillkomna blocket samlas i ett nytt block, som inkluderas i kedjan när det är komplett.

En databas ordnar vanligtvis sina data i tabeller, medan en blockkedja strukturerar sina data i sektioner (block) som kedjas ihop. Detta dataarrangemang skapar en oföränderlig tidslinje av information när den används på ett decentraliserat sätt. När ett block är färdigt kan det inte ändras och blir en del av denna historia. Varje block i kedjan får en exakt tidsstämpel när det läggs till i sekvensen. Data är tekniken som används när du köper och säljer kryptovaluta.

Hur fungerar en blockchain?

Blockchain är en typ av teknik för distribuerad huvudbok (DLT) som syftar till att göra digital information permanent och decentraliserad. En blockkedja är i huvudsak grunden för ovedersägliga resehandlingar, eller transaktioner som inte kan ändras, raderas eller förstöras. Det är därför blockkedjor också kallas distribuerad huvudboksteknik (DLT).

Idén om blockkedjetekniken nämndes första gången 1991, men det var inte förrän 2009 som den blev allmänt känd genom sin första storskaliga tillämpning: bitcoin. Under de år som gått sedan dess har blockkedjor använts allt oftare för olika ändamål, t.ex. för att skapa kryptovalutor, decentraliserade ekonomiapplikationer (DeFi), icke-fungibla tokens (NFT) och smarta kontrakt.

Öppenhet

Bitcoins decentraliserade blockkedja möjliggör fullständig insyn i alla transaktioner som sker. Genom att ha en personlig nod eller använda blockchain explorers kan du se dessa transaktioner när de sker i realtid. Dessutom har varje nod sin egen motsvarande kopia av kedjan som uppdateras automatiskt när nya block bekräftas och läggs till. Om du vill kan du därför enkelt följa bitcoins rörelser över hela världen.

Börser har till exempel hackats tidigare och de som hade Bitcoin på börsen har förlorat allt. Även om hackaren kan vara helt anonym är Bitcoins lätt att spåra och alla förflyttningar eller utgifter av dem skulle vara kända.

Självklart är register som lagras i de flesta blockkedjor (inklusive Bitcoins) krypterade. Detta innebär att endast ägaren av en post kan dekryptera den för att avslöja sin identitet (med hjälp av ett offentligt – privat nyckelpar). Tack vare detta kan användare av blockkedjor förbli anonyma samtidigt som transparensen bevaras.

Blockchain vs Banker

Det är ingen hemlighet att bankerna har haft det svårt under det senaste decenniet. Den globala finanskrisen 2007-2008 visade hur bräckligt banksystemet är och hur känsligt det är för smittspridning. Som svar på detta införde många länder nya bestämmelser för att göra banksektorn mer motståndskraftig. Dessa åtgärder har dock inte varit tillräckliga för att förhindra ytterligare skandaler, t.ex. vissa storbankers manipulering av valutakurser eller penningtvätt via utlandskonton.

En orsak till denna fortsatta bräcklighet är att bankerna bygger på en centraliserad modell där ett litet antal institutioner kontrollerar merparten av världens finansiella tillgångar. Denna centralisering skapar en risk för misslyckande om någon institution blir insolvent. Ett annat problem är att bankerna är starkt reglerade, vilket begränsar deras förmåga till innovation och gör dem mindre lyhörda för kundernas behov.

Blockkedjetekniken erbjuder ett alternativ till traditionell bankverksamhet som skulle kunna lösa några av dessa problem. Blockchain är ett system med distribuerad huvudbok som gör det möjligt att behandla transaktioner utan att det behövs en tredje part eller central myndighet. Detta innebär att det inte finns någon enskild felpunkt och att transaktioner kan ske snabbare och till lägre kostnad än genom traditionella bankkanaler. Dessutom kan blockkedjetekniken användas för att skapa ”smarta kontrakt” – själv-att genomföra avtal som inte kräver inblandning av en tredje part för att kunna verkställas. Detta skulle kunna göra banktjänsterna effektivare och mer lyhörda för kunderna.

Även om blockkedjetekniken fortfarande befinner sig i ett tidigt skede har den potential att störa banksektorn och skapa nya möjligheter för kundorienterade, öppna och effektiva finansiella tjänster.

Hur kan blockchain användas?

Blockkedjetekniken kan användas för en mängd olika ändamål, t.ex. för att skapa kryptovalutor, decentraliserade ekonomiapplikationer (DeFi), icke-fungibla tokens (NFT) och smarta kontrakt. Några av de mest populära användningarna av blockkedjetekniken är:

Kryptovalutor

Bitcoin var den första tillämpningen av blockkedjeteknik och är fortfarande den mest kända. Andra kryptovalutor, såsom Ethereum och Litecoin, är också baserade på blockkedjeteknik. Dessa digitala valutor möjliggör snabba och säkra transaktioner utan behov av en tredje part.

Decentraliserade tillämpningar (DeFi)

Decentraliserade tillämpningar (DeFi) är tillämpningar som byggs ovanpå blockkedjeplattformar, till exempel Ethereum. Dessa tillämpningar gör det möjligt för användare att interagera med varandra utan att det behövs en central myndighet. Detta gör dem säkrare och effektivare än traditionella tillämpningar.

Icke-fungibla tokens (NFT)

Non-fungible tokens (NFTs) är tokens som är unika och som inte kan handlas eller bytas med andra tokens. De används ofta för att representera digitala tillgångar, t.ex. konstverk eller videospelskaraktärer. NFT:er kan lagras på blockkedjor och handlas peer-to-peer eller via online-marknadsplatser.

Smarta kontrakt

Smarta kontrakt är självutförande avtal som lagras på blockkedjeplattformar. De kräver inte inblandning av en tredje part för att verkställas och kan automatisera ett stort antal transaktioner.

Blockchain i sjukvården

Sjukvården är ett av de viktigaste och känsligaste områdena där blockkedjeteknik kan användas för att förbättra effektiviteten och säkerheten.

Blockkedjetekniken kan användas för att lagra patientuppgifter på en säker, decentraliserad plattform. Detta skulle förhindra att vårdgivare behöver lagra stora mängder data lokalt, vilket skulle kunna förbättra effektiviteten och minska risken för dataintrång. Dessutom skulle blockkedjetekniken kunna användas för att skapa ”smarta kontrakt” mellan patienter och vårdgivare. Dessa kontrakt skulle automatisera betalningsprocessen för utförda tjänster och minska behovet av manuell behandling. Slutligen skulle blockkedjetekniken kunna användas för att på ett säkert sätt överföra patientuppgifter mellan vårdgivare, vilket skulle förbättra kommunikationen och samarbetet mellan dem.

Blockchain i fastighetsbranschen

Blockkedjeteknik kan användas inom fastighetsbranschen för att effektivisera köp- och försäljningsprocessen, minska risken för bedrägerier och förbättra datasäkerheten.

Köp och försäljning av fastigheter är en komplex och tidskrävande process som ofta involverar flera parter. Blockkedjetekniken kan användas för att skapa en säker, decentraliserad plattform där all relevant information om en fastighet kan lagras. Detta skulle göra det möjligt för köpare och säljare att snabbt och enkelt få tillgång till den information de behöver, utan att behöva förlita sig på tredjepartsförmedlare. Dessutom kan blockkedjetekniken användas för att skapa ”smarta kontrakt” för fastighetstransaktioner. Dessa kontrakt skulle automatisera betalningsprocessen och minska risken för bedrägerier. Slutligen kan blockkedjetekniken användas för att säkert lagra dokument som rör fastighetstransaktioner, vilket förbättrar datasäkerheten.

Blockchain i leveranskedjan

Blockkedjeteknik kan användas i leveranskedjan för att förbättra datasäkerhet och spårning.

Försörjningskedjor är komplexa nätverk av organisationer som arbetar tillsammans för att producera och distribuera varor. Blockkedjetekniken kan användas för att skapa en säker, decentraliserad plattform där all relevant information om en produkt kan lagras. Detta skulle göra det möjligt för organisationer i försörjningskedjan att spåra produkter från produktion till distribution. Dessutom kan blockkedjetekniken användas för att skapa ”smarta kontrakt” för transaktioner i försörjningskedjan. Dessa kontrakt skulle automatisera betalningsprocessen och minska risken för bedrägerier. Slutligen kan blockkedjetekniken användas för att säkert lagra dokument som rör transaktioner i försörjningskedjan, vilket förbättrar datasäkerheten.

Blockchain och röstning

Blockkedjeteknik kan användas vid röstning för att förbättra säkerheten och noggrannheten i röstningsprocessen.

Blockkedjetekniken kan användas för att skapa en säker, decentraliserad plattform där alla röster lagras. Detta skulle förhindra att rösterna manipuleras och säkerställa att valresultatet är korrekt. Dessutom kan blockkedjetekniken användas för att skapa ”smarta kontrakt” för röstningstransaktioner. Dessa kontrakt skulle automatisera betalningsprocessen och minska risken för bedrägerier. Slutligen kan blockkedjetekniken användas för att säkert lagra dokument som rör röstningstransaktioner och därmed förbättra datasäkerheten.

För och nackdelar med blockchain

Fördelarna med blockkedjetekniken är bland annat säkerhet, effektivitet och öppenhet. Tekniken har dock också vissa nackdelar, t.ex. risken för 51-procentiga attacker, de höga kostnaderna i samband med brytningen och det faktum att den fortfarande är en relativt ny teknik. Nedan har hittar du mer om för och nackdelar med blockchain.

Fördelarna med blockkedjetekniken är bland annat följande:

Säkerhet: Blockkedjetekniken är säker eftersom den använder kryptografiska algoritmer för att kryptera data.

Effektivitet: Blockkedjetekniken kan hjälpa organisationer att bli effektivare genom att automatisera processer.

Öppenhet: Användningen av blockkedjeteknik kan göra transaktioner mer transparenta eftersom all relevant information lagras i en offentlig huvudbok.

Nackdelarna med blockkedjetekniken är:

Risk för 51 % attacker: En 51 %-attack är en typ av attack som kan användas för att manipulera resultatet av en blockkedjetransaktion.

Höga kostnader: Kostnaderna i samband med brytning och underhåll av en blockkedja kan vara höga.

Hur många olika blockkedjor finns det?

I september 2018 fanns det över 1 500 olika blockkedjor. Denna siffra omfattar både offentliga och privata blockkedjor.

Vad är ett smart kontrakt?

Ett smart kontrakt är ett datorprotokoll som kan användas för att underlätta, verifiera eller genomdriva förhandlingen eller utförandet av ett kontrakt. Smarta kontrakt gör det möjligt att genomföra transaktioner utan behov av tredjepartsförmedlare.

Blockchain och decentralisering

Blockkedjeteknik förknippas ofta med decentralisering. Med decentralisering avses fördelning av makt eller auktoritet från ett centraliserat organ. När det gäller blockkedjor syftar decentralisering på det faktum att transaktionsregistret inte lagras på en central plats, utan i stället distribueras över ett nätverk av datorer. Detta gör det svårare för data att manipuleras eller gå förlorade.

Vilka är fördelarna med decentralisering?

Det finns många potentiella fördelar med decentralisering, bland annat ökad säkerhet, öppenhet och effektivitet.

Vilka är riskerna med decentralisering?

Det finns också vissa risker med decentralisering, t.ex. risken för 51-procentiga attacker och de höga kostnaderna för att underhålla ett blockkedjenätverk.

Blockchain och olaglig verksamhet

Bitcoin-blockkedjan har skapat en decentraliserad digital huvudbok som kan användas för att registrera transaktioner utan risk för att någon hackar eller manipulerar den. Användare kan skicka och ta emot betalningar samt handla med varor och tjänster, allt utan att avslöja personlig information. På grund av den anonymitet som blockkedjenätverket erbjuder är det dock möjligt att bedriva olaglig handel och verksamhet på det.

Genom att gå in på Dark Web och använda Tor-browsern kan brottslingar köpa och sälja olagliga varor utan att bli spårade. För närvarande är leverantörer av finansiella tjänster i USA lagligt skyldiga att inhämta kundinformation när de öppnar ett konto, kontrollera varje kunds identitet och bekräfta att de inte är associerade med några terroristorganisationer

Men med crypto och blockchain är det möjligt för vem som helst att få tillgång till finansiella konton, vilket också gör det enklare för brottslingar att genomföra transaktioner. Många har hävdat att den goda användningen av kryptovaluta, som till exempel bankverksamhet i underutvecklade länder, överträffar den dåliga användningen av krypto.

Kryptoexperter hävdar att Bitcoin inte ofta används för olaglig verksamhet eftersom kontanter fortfarande är den föredragna metoden bland brottslingar. Medan Bitcoin tidigt kopplades samman med olagligt beteende har dess transparenta utformning faktiskt lett till att kriminell verksamhet flyttat över till andra kryptovalutor som Monero och Dash. Enligt nyligen genomförda studier är endast en mycket liten del av alla Bitcoin-transaktioner förknippade med olaglig verksamhet.

Vad är blockchain i enkla termer?

I sin enklaste form är en blockkedja en delad databas eller huvudbok. Databitar lagras i datastrukturer som kallas block, och varje nod i nätverket har en exakt kopia av hela databasen. Säkerheten är garanterad eftersom om någon försöker redigera eller radera en post i sin egen personliga kopia av reskontot, kommer majoriteten inte att återspegla denna ändring och den kommer att avvisas av nätverket.

Sammanfattning

Blockchain är en digital huvudbok för alla transaktioner i kryptovalutor. Den är säker och transparent eftersom den distribueras över ett nätverk av datorer. Detta gör det svårt för data att manipuleras eller gå förlorade. Blockchain erbjuder många fördelar, som ökad säkerhet, transparens och effektivitet. Det finns dock också risker som är förknippade med decentralisering, till exempel risken för 51-procentiga attacker och den höga kostnaden för att underhålla ett blockkedjenätverk.